De vars nämn är vår tröst i mörkret

och ett ljus för oss bland denna skapelse

Ni har tagit plats i mitt hjärta, vid skapelsens Herre

och ni är mitt mål och det yttersta av mina önskningar

Kommer ni inte att välsigna mig med den rena kärlekens dryck

och ge mig de ädlaste av stationer

Jag är er tjänare, o folk av sann lojalitet

och i närhet till er är min behandling och bot

Orsaka mig inte sjukdom genom långa perioder av avstånd

och välsigna mig med förening, även om det är i en dröm

Jag dör och lever på er kärlek

och min ödmjukhet ligger inför er och min ära är genom er

Min själs frid är hoppet om er närhet

och min beslutsamhet och min strävan efter er är evig

Jag har inte levt om mitt hjärta bor

på avstånd från sitt folk och sitt hemland

Och de vars kärlek har bebott mitt hjärta

och täckt alla mina ben

När nämnet av den älskade passerar mitt hjärta

och dalen av kanjonen och de där sanddynerna

svajar det som det fuktiga vassröret

och darrar av sin kärlek och längtan

Jag kommer att dö utan att ha besökt den gården

och de där tälten som innehåller all lycka

Jag har inte närmat mig, en enda dag, med de som närmade sig

för att kyssa ansiktet och dricka vinet

Om detta är fallet, hur stor är då min främlingskap?

Hur lång är min sorg och hur är min olycka

Jag har vackra åsikter att jag kommer att vara nära er

till min Herre och min tillräcklighet, o student

Kanske kommer Allah att bota smärtan av att bli avvisad

genom förening med de älskade och att lösa bojorna

För min Herre är Barmhärtig, Generös och Kärleksfull

Han skänker generöst till den han vill med uppfyllelse